Louis

När jag gick in i rummet blev det knäpptyst och alla stirrade på mig. Killarnas blickar var peppande, medan tjejernas var med avvisande. Speciellt Rebeckas, det såg ut som att hon försökte döda mig med någon sorts lasersyn. Ingen av oss sa något på en lång stund, och killarna var snabba att fatta det beslut om att jag skulle prata ensam med Rebecka. Men det var hon såklart inte okej med. Det hade inte gått jättebra sist, så jag kunde på något sätt förstå henne.

"No, I want Emilia here." sa Rebecka bestämt och jag suckade. Då skulle det vara två mot en, så isåfall kunde jag lika gärna gå härifrån på en gång. Jag mot två tjejer, det skulle bara inte gå.

"Can't we atleast try?" frågade jag och hon skakade på huvudet. Hennes röda lockar gungade fram och tillbaka över hennes ansikte, och det fladdrade till lite i magen. Det var i det ögonblicket som jag bestämde mig. Hannah och jag hade haft våra stunder, men den tiden var över. Känslorna jag hade för henne hade tagit slut, och jag kände nu mer för Rebecka. Rebecka måste vara den jag gillar, men det finns ett problem. För henne är jag den värsta människan som vandrar runt på jorden just nu, så hon kommer aldrig släppa in mig i sitt liv igen. Men hon är för underbar för att bara ge upp på, så jag tänker fortsätta kämpa för henne.

"Please, I wasn't myself before.." bad jag, men än en gång skakade hon på huvudet. Jag suckade och vände huvudet mot marken.

"And how do I know that you are now?" frågade hon bestämt, och jag såg på killarna för att få lite hjälp. Någon av dem borde väl vara på min sida.. Eller?

"He cried, I think he knows what he's talking about now." sa Zayn och jag gav honom ett tacksamt léende. Han svarade med att nicka, och sedan vände vi blickarna mot Rebecka.

"Fine, but if you does the same thing again I will personally kill you!" sa Rebecka irriterat och jag nickade för att visa att jag förstått. Nu var det bara att hoppas att jag kunde hålla de dumma orden borta, annars var jag körd.

Killarna och Emilia lämnade rummet, och jag stod kvar på min plats och kollade på Rebecka.

"Start talking." sa hon och jag nickade. Jag diskuterade lite med mig själv i huvudet innan jag öppnade munnen för att prata.
"I really loved Hannah, and I never thought that anyone would come into my life to take her place, that's why I didn't counted with that, and I talket before I thought. That was stupid. My feelings for Hannah is fading away, and you make me feel like I've never felt before. I love you Rebecka, even if you will never love me back." sa jag och vände undan blicken så fort jag var klar. Under hela mitt tal hade jag stirrat in i hennes vackra ögon, och de hade blivit mer och mer tårfyllda ju längre in i talet jag kom. Nu när jag inte kollade på henne längre visste jag inte vilken reaktion hon hade fått, och jag var inte heller säker på att jag ville veta det.

"You...." var det enda hon sa, så jag vände upp blicken för att se om hon hade fortsatt med något hemligt teckenspråk eller liknande. Det hade hon inte, men hon satt och pekade på mig. "You are a bad man." sa hon sedan, och jag rynkade ögonbrynen. Det var inte jättesnällt sagt. "You can't have two girlfriends, so either you have to break up with me och Hannah, right away!" sa hon och jag såg på henne med stora ögon. Vad skulle detta betyda? Ville hon vara med mig i alla fall? Helt otroligt...!

"I'll call at once!" sa jag och tog telefonen som fanns i rummet. Jag slog det välbekanta numret till Hannah, och det var först när jag tryckte på grön lur som jag fattade vad jag egentligen höll på med. Jag skulle nu avsluta ett flera år långt förhållande, på telefon. Det skulle skrivas mycket hat om det, och Hannah skulle hata mig för alltid. Jag skulle hata migsjälv för alltid. Herregud, det kanske bara är bäst och lägga på innan hon sva..
"Hannah!" svarade hon med sin glada röst och jag log. Hon fick mig alltid på bra humör.. Nej!

"Hey, it's me." sa jag och försökta dra ner lite på glädjen i min röst. Jag fick inte ge henne fel signaler.

"HI LOUIS!!" skrek hon, och jag flyttade telefonen en bit från örat.

"Hannah, I.. Don't think you're gonna like this.." sa jag, och nu lät jag snararde deprimerad än glad.

"Are you... breaking up with me?" chansade hon, och jag bet mig i tungan. "I have seen about Rebecka, so.. Good luck with her.." sa hon sedan, och jag skakad epå huvudet.

"Rebecka and I became a couple like two minutes ago, we were just friends before that." sa jag, och hon skrattade glädjelöst.

"Fine, whatever. I gotta go now." sa hon och klickade mig. Jag la ner telefonen på bänken igen, och Rebecka följde den med blicken.

"Are you sure about this?" frågade hon och jag nickade.
"You are the girl I love, no matter if you loves me back or not. I can have a reletionship with Hannah when someone else owns my heart." sa jag, och en tår lämnade Rebeckas öga för att rinna över hennes kind.

"So you want to be mine?"

"It's the only thing I want....!"

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Inte Malik det här, men kommentera i alla fall kanske? :)

 

Onedirectionsweden

23 juni 2012 18:54

Jag har just nu en tävling på bloggen för chansen att få en länkning inför tusentals läsare :)
http://onedirectionsweden.se/2012/june/novelltavling.html#comment

http://onedirectionsweden.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjena, Tomlinson här igen.   Jag vet att jag inte ska vara här, men jag tänkte bara säga att jag tror att Malik har gett upp, utan att säga något. Så nu tänker jag spara er lite tid genom att säga att den här bloggen är nu offeciellt out of busines...

Rebecka Efter att Emilia hade lämnat mitt rum så hörde jag att hon skrek till någon utanför, inte för att jag hörde riktigt vad det var. Sen plötsligt vart det tyst som om någon hade dött. Jag bara satt där i min säng och kunde inte göra någonting ...

Ja, rubriken säger allt. Jag funderar på att lägga ner bloggen. Nu när jag inte har Tomlinson vid min sida när jag skriver längre så skäns det inte lika kul... Visst jag älskar att skriva och allt men jag vet inte om jag borde fortsätta, så därför ...

Nu har jag gjort en ny omröstning, och jag tycker faktiskt att alla ska rösta. Jag är sjukt trött på att skriva när nästan ingen kommenterar, det är ju i alla fall +30 som går in här varje dag.. Så, som det ser ut i omröstningen nu så kommer jag snar...

Zayn Jag och Liam följde efter Louis och vi såg att han gick in till toaletten men precis när vi skulle öppna dörren så möttes vi utav ett par rödgråtna ögon. Vi stod tysta i hallen och Louis tittade ner i marken. "What happend?" frågade jag till...